adhd

Jag är väl skyldig en uppdatering ur min intressanta liv. 
Under senaste tiden har jag återigen inte gjort så mycket mer än att arbeta. 
Jag är duktig jag vet. Jag har även all rätt och vara helt totalt slut efter all slit.
Jag klagar inte, folk har inget jobb. Jag är glad mycket glad så länge det varar.
Jag har haft lite otur under min anställning med lite olika diverse sjukdomar. 
Men det finns inget och göra åt saken, jag står på benen igen i alla fall. 
Jag har även en farfar som nu mot alla odds står på benen igen, herregud det 
var vi nog inte många som trodde vi skulle få uppleva så snart som vi faktiskt fått.
Jag har även hunnit med och vara på ett besök hos en psykolog. Jag vet att absolut
ingen har något och göra med det, men det här är väl ändå någon slags (dagbok) haha.
Jag utreds i alla fall för om jag mot förmodan skulle ha adhd. Skulle saken vara så, då
kanske man skulle få en mer förståelse för sig själv och hur man varit hela livet.
Men nu vet jag inte om saken är så, men det ska bli skönt och veta om det är så eller inte.


Nu under helgen är jag ledig, så ikväll ska jag inte göra mycket mer än att sitta framför datorn.
I morgon ska jag festa till rejält då 1 av min absolut bästa vänner har fyllt år. Sen har jag även inte unnat mig en riktig fylla på länge. Det är jag så sjukt jävla värd (i bland får man svära). 


Jag har mycket funderingar på framtiden, 1 sak jag vet är att jag inte vill bli fast här för evigt. Jag vet att jag under små omständigheter skulle kunna få igenom min önskan väldigt fort. 
Varför är vi människor så fruktansvärt trygga i det vi har. Jag har 1 vän som jag ser upp till väldigt mycket. Namnet är Stina. Hon är en sådan fri själ, hon gör precis som hon känner för och har återigen åkt ner till Australien till hennes kärlek. Stina varför kan du inte dela med dig lite av din fina själ? en skvätt till mig och en till dig. Jag hoppas du har det bra där nere. Vi pratar inte allt för ofta. Men du vet man vet när något består. Jag är glad för din skull. Jag ska absolut ta chansen och komma och hälsa på dig inom snar framtid. För gud så jag skulle ångra mig om jag inte tog mig chansen. Jag har alltid sedan min syster var där velat se allt.


Nu har jag lyssnat på samma låtar av creed allt för länge. Bara för jag måste koncentrera mig allt för mycket på när jag skriver, så av ren lathet lyssnar jag hellre på samma låt flera gångar än att byta. Kanske är jag ett riktigt adhd freak. Verkar inte bättre.




nu ska jag kila och invänta den fina bästa sötaste snyggaste snällaste, klokaste konstigaste vidrigaste, sexigaste, vackraste, roligaste killen i världen. Han kallas inte patrik, henrik, viktor, fredrik eller något annat skit. Han kallas Mathias och är alldeles sjukt mycket bara min, och ingen är stoltare än mig. Dendu