Jag hade min första dag i skolan idag, för det ena ämnet jag ska läsa upp!
Det är naturkunskap. Första dag och första dag det var det väl inte riktigt, men det var en introduktion på vad som komma skall.
Det kändes bra, men lite mindre bra att han jag ska ha som lärare, var näst in till i min ålder. Det fick mig och känna mig patetisk som inte är utbildad än.
Men jag ska ju utbilda mig nu, så vi får se det så.
Nästa vecka har jag introduktion för matten, och där kommer jag få uppleva mycket dåligt psykiskt, och det har jag redan ställt in mig på. Det finns nog ingen som vet hur mycket jag lidit av min fruktansvärt dåliga talang gällande matte.
Det kommer säkert gå åt helvete nu med, men då har jag i alla fall försökt, och det kommer göra så att min själ kan bli lite lugnare.
Men klarar jag allt nu som jag vill, då kommer jag söka in till drog och alkohol terapeut på högskolan. Mitt dröm yrke. Jag skulle kunna rädda väldigt många med min kunskap.
Jag säger inte att jag varit narkoman, men jag kan säga att jag sätt mycket skit, som vissa människor aldrig någonsin ser under sin hela livstid.
Det jag sett i mitt liv har bara gjort mig stark, ingen absolut ingen kan trycka ner mig!
Mathias svek mig för ungefär 1-1 och ett halvt år sedan. Han körde en kniv rakt in i mitt hjärta med det sveket som uppdagades! Jag valde att se bortom det sveket.
Jag vet att man kan göra fel och man kan göra misstag, vet du inte det. Då kommer du få ett jobbigt liv. ALLA absolut ALLA människor ska få 1 chans till. Men skiter man i den chansen då är man inte värd något i mina ögon längre.
Jag har blivit sviken så många gånger i mitt liv, så jag borde vara ett nervvrak, men jag ställer mig alltid upp igen. Idag har en av dom bästa människorna i mitt liv, total ändrat sin livs situation. Det visar bara återigen att det är värt och ge människor en extra chans! Hade jag slutat brytt mig där, då hade nog inte den personen levt i dag.
Jag har blivit nertryckt av människor som kallat mig både det ena och det andra! Jag har på äldre dagar förstått att det är ren avundsjuka. För vem säger elaka saker till någon ens? lägger man märke till någon, och måste reta sig på den personen då är man avundsjuk enligt mig.
Jag skulle kunna skriva flera sidor om hur sviken och bedragen och förlöjligad och mobbad jag blivit i mina dagar. Det är inte någon som bryr sig och det förstår jag!
Men vad jag vill få fram med detta är, att jag nu tänker utbilda mig och få ett fint yrkes namn och det ska mest bli skönt för att jag kan bevisa för alla som misstror mig att jag kan? och hur sjukt är inte det, jag studerar för att jag vill bevisa något? inte för att jag borde egentligen (okej lite) men ni hajjar! Sluta upp och vara så hatiska.
Om vi alla människor vaknar med inställningen att vara lite snällare bara, så kanske det finns ett hopp för denna patetiska värld.
